I huvudet på Amelie

 

 

Och i samma sekund blev Aaron så himla stor!!! Sån konstig känsla!

 

Det alla frågar om är: "Hur har Aaron reagerat på att få en lillebror?"

Det korta svaret är: Över förväntan! 

Och det långa svaret:

 

Aaron blev förkyld dagarna innan lillebror kom. Så dålig tajming! 

Denna gång hade jag ett planerat kejsarsnitt så det gick at planera och förbereda allt på bästa sätt. Aaron hem till hans mormor på tisdag kväll, och på onsdag morgon kom lillebror.

Vi var kvar på BB till fredagen. Vi har aldrig varit ifrån varandra så länge, plus att han var sjuk..Som jag saknade honom!! Kim åkte och träffa Aaron varje dag. Men jag och Aaron har aldrig varit ifrån varandra så länge innan.

 

När vi kom hem från BB låg Aaron och sovmiddag. Sedan när han vaknade och märkte att vi var hemma blev det exrta kinkikgt SÅKLART! Då struntade han blankt i att vi hade med oss en lillebror hem. Senare på kvällen var han nyfiken, men ville inte riktigt visa det. Han "smyg tittade" på lillebror och varje gång vi kommenterade det; "Ja titta, är det din lillebror?", så tittade han snabbt bort som om "nej jag har inte sett någon".

 

Andra dagen så var han såå go. Han gav lillebror flera pussar och kramar. Aaron är så försiktig med lillebror. Hur kan en sån liten kille på två år och två månader förstå att lillebror är liten och man måste vara försiktig?! 

 

Just nu så lär vi Aaron vad alla kroppsdelar och att lillebror också har ett ben är såå roligt tycker Aaron. 

 

Ingen av dom bryr sig när den andre skriker. Lillebror bryr sig heller inte om när Aaron ljudar och låter högt utan tittar nyfiket på honom. Han känner såklart igen ljuden från när han låg i magen.

 

En morgon här skrek lillebror, jag la ner honom i Aaron säng bredvid honom, och lillebror blev tyst direkt. Hur sött?